Lönsamhetskalkyler – LoA

Förkalkyler på nätet

LoA erbjuder här modellkalkyler på nätet för vårvete, maltkorn, havre och rybs på AB- samt områdena C1 och C2. Modellkalkylerna baserar sig i huvudsak på kalkylerna i Lantbrukskalendern 2016 men vi har uppdaterat med nya priser och stödvillkor. Du ska kunna ladda ner kalkylerna och sätta in dina egna siffror. Allteftersom skördesäsongen framskrider kan du uppdatera med exempelvis nya försäljningspriser.

Det är Hasse Nygård som ställt ihop kalkylmallen. Den är gjord som en så kallad pdf-fil av den orsaken att de flesta har tillgång till Acrobat Reader. Dessutom har vi med det alternativet försökt undvika problem med olika program och datorer. Har man inte Acrobat Reader kan man ladda ner en gratis version från internet.

I Lantbrukskalendern finns det tre avkastningsnivåer för varje gröda, men vi har utgått från “Kalkyl 3″ för samtliga grödor, det vill säga den kalkyl som baserar sig på de största satsningarna. Detta utgående från tumregeln att det lönar sig att satsa på en bra skörd också fastän priserna är låga.

Kalkylerna utgår liksom i Lantbrukskalendern från en modellgård med växtodling på 50 hektar.

Driftskostnaderna är i de rörliga kostnaderna. De fasta kostnaderna omfattar avskrivning, ränta, försäkring, förvaring och underhåll.

Stödberäkningarna varierar enligt stödområden.

OBS! För miljöersättningens del utgår kalkylen från en gårdsvis åtgärd plus de skiftesvisa åtgärderna 40 procent växttäcke, 20 procent fånggröda, 2 hektar skyddszoner samt 20 procent organisk gödsel eller placeringsspridning.

Du kan lägga till arrendekostnaderna

Det har inte varit möjligt att komma med en pålitlig beräkning av arrendekostnaderna i modellkalkylen. Vi har därför nöjt oss med att lämna en rad för arrendekostnader under övriga kostnader i tabell nummer 7, som du kan fylla i själv.

Du kan räkna ihop alla dina arrendekostnader och dela med den arrenderade arealen, då får du fram den genomsnittliga kostnaden per hektar.

Om du sätter med arrendekostnaderna så kom ihåg att du bara kan räkna ränta för åkern och kostnader för täckdikning på den areal som du själv äger, inte på arrendeåkrarna.

Priserna uppdaterade

Kostnaderna följer alltså i huvudsak Lantbrukskalendern men vi har förenklat dem på några ställen, så att de fasta kostnaderna överlag är ens för alla grödor. Den enda skillnaden är skördetröskan för rybs. Orsaken är att man utgår ifrån att det tar längre tid att tröska en hektar rybs än exempelvis en hektar vårvete. Det finns säkert varierande åsikter om och erfarenheter av det också, men man kan sätta in en egen siffra i fall man inte är överens.

Vi har utgått från samma skördenivåer och samma kostnadsnivåer på alla stödområdena. Det här är dels för enkelhetens skull och dels för att vi inte har kompetens att gå in och räkna i kostnaderna inom olika stödområden och hur de skiljer sig från varandra.

Siffrorna kan diskuteras

Ingen skulle odla om de här siffrorna stämmer, är ett påstående man ofta hör. Och siffrorna börjar ofta visa minus redan efter att maskinkostnaderna beaktats.

Det är i vilket fall som helst känt att i synnerhet de fasta kostnaderna varierar väldigt mycket från gård till gård. En viss överkapacitet kan således finnas i maskinparken. Det kan till exempel gälla deltidsjordbrukare som gör ett jobb vid sidan om jordbruket, och som har byggt upp en kapacitet något utöver vad jordbruket förutsätter för att få jobbet snabbt undan jämsides med lönearbetet.

Täckningsbidrag på fem nivåer

Man kan räkna täckningsbidraget på upp till fem nivåer: efter de rörliga kostnaderna, arbete, maskinkostnader, byggnadskostnader och övriga kostnader. De kommer upp i kolumnen uppe till höger med förkortningen TB. Det finns olika åsikter om vilket täckningsbidrag som är det rätta. Det beror bland annat på vilka avsikter man har med att idka jordbruk, hur man räknar arbetsinsatsen, vilken växtföljden är, om det är djuren eller växtodlingen som prioriteras osv.

Man kan också diskutera om stöden ska räknas med som inkomst. Vi har gjort det eftersom huvudprincipen är att stöden kompenserar för ett pris som inte täcker kostnaderna, eller för åtgärder som minskar produktiviteten och därmed inkomsten från marknaden

Du kan alltså använda kalkylen på olika nivåer, till exempel räkna ut dina egna kostnader till och med rörliga kostnader eller arbetet och sluta där, om du tycker det räcker. Då kan du välja att använda de färdigt ifyllda siffrorna i de fasta kostnaderna. Du kan också ”nolla” siffrorna så att du inte alls har med siffror på de fasta kostnaderna.

Olika åsikter om arbete och fasta kostnader

Alla är inte heller överens om att man ska räkna med arbetet i kalkylen, åtminstone när man jobbar ensam. Det beror på hur man ser på sin egen insats. Men när man gör det så torde man ha en bra bild av sin egen lön vid den så kallade nollpunkten (NP), det pris man måste få för att försäljning och kostnader ska gå jämnt ut. Nollpunkten framkommer i fältet med förkortningen NP.

Nollpunkten borde man i vilket fall som helst räkna ut, när man till exempel gör upp kalkyler för att prissäkra sig. Nollpunkten berättar också produktionskostnaden per ton.
Det råder inte heller full enighet om att de fasta kostnaderna ska räknas med och vilka nivåerna i så fall är. Argumentet är att de finns där oavsett vad man gör. De kan i alla fall vara relevanta att granska när man funderar på att investera i exempelvis maskiner, tillskottsåker och byggnader.

Också för att kunna minska på de fasta kostnaderna utan att gårdens verksamhet äventyras måste man veta vilka och hur stora de är. Den noggrannaste bilden får man om man själv kan räkna ut dem och fylla i. Du ska i så fall helst ha kännedom om de årliga kostnaderna för maskiner och byggnader. Det kan bli ett ganska stort jobb att räkna ut, men har man en gång gjort det är det lättare att följa upp dem.

Lantbrukskalendern 2015 innehåller modellkalkyler som kan vara en hjälp vid beräkning av fasta kostnader för maskiner (sidorna 304–311). Har man en bild av de fasta kostnaderna har man också ett bättre verktyg att jämföra dem med motsvarande entreprenadkostnader som man kan bilda sig en uppfattning om på sidorna 302-303 i Lantbrukskalendern.

Under övriga kostnader i vår kalkyl finns allmänna kostnader med. Det handlar om rådgivningstjänster, vägavgifter och vägunderhåll. De är kanske inte egentliga fasta kostnader men de finns här, eftersom de i allmänhet är rätt så lika från år till år.

Under övriga kostnader har vi också lämnat rum för arrendekostnader, fastän de kanske borde höra under rörliga kostnader, men när vi håller dem på den här platsen finns kostnaderna för odlingsmarken på samma ställe.

Dessutom finns här kostnader för åkern och för täckdiken.

De egna åkrarna beräknas enligt ett räntekrav och värdet på åkern.

I Lantbrukskalenderns modellkalkyler har man beräknat ett räntekrav på 5 procent av ett beräknat värde på åkermarken, 5.000 euro per hektar.

För försäljning och kostnader för utsäde har vi gjort en bakomliggande ”hjälpblankett”. I övrigt måste man titta på sina egna uträkningar från exempelvis skattedeklarationen om man vill fylla i egna siffror.

Man kan få hjälp av rådgivningen med att göra pålitliga kalkyler.

Om du hittar fel eller har förslag om förbättringar så tveka inte att ta kontakt, helst per epost, till micke.godtfredsen@slc.fi

Lycka till!

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Så här kommer du till kalkylerna

Programmet Acrobat Reader måste finnas installerat i din dator. (Ifall du inte har Acrobat Reader eller en för gammal version kan du ladda ner programmet gratis från Adobes sidor.)

Du kan nu klicka på någon av kalkylerna i tabellen nedan. Därefter frågar nätet efter användarnamn (username). Här skriver du LOA.

I fältet för lösenordet (password) skriver du lösenordet som distribuerats med LoA nu i mars.

Första gången du laddar ner en kalkyl är du eventuellt tvungen att återvända till den här sidan med hjälp av Back/Tillbaka/Takaisin -knappen i din browser. Det gäller också om din browser har glömt användarnamn/lösenord -kombinationen.

OBS! Vi informerar i LoA eller LF ifall det blir nödvändigt att ändra användarnamn eller lösenord. Det gäller också ifall det kommer andra större ändringar.

Du har nu tillgång till kalkylen och kan spara den på en plats du själv väljer på din hårdskiva. Namnge gärna kalkyldokumentet med ett eget namn som ger information om tiden för nedladdning, egna beräkningar och så vidare.

Nu kan nu ändra i kalkylen genom att sätta in dina egna siffror. Kom ihåg att spara dina ändringar.

Tabell för nerladdning till din hårdskiva

Notera att när länken/nerladdningen begär användarnamn/lösenord skriver du in användarnamnet “Loa” och samma lösenord som meddelats via tidningen (behövs normalt enbart vid första nerladdningen). Efter inskrivningen av lösenordet lagras kalkylarket ner på din hårdskivan och du kan vid behov efter inloggningen återvända till den här sidan genom att klicka på Back/Tillbaka/Takaisin -knappen i ditt blädderprogram.

Område ABOmråde C1-C2
VårveteHämtaHämta
HavreHämtaHämta
MaltkornHämtaHämta
RybsHämtaHämta

Versioner och förändringar

  • 16.8.2016 – uppdatering
  • 14.3.2016 – uppdatering
  • 11.8.2015 – uppdatering
  • 19.3.2015 – uppdatering
  • 11.8.2014 – uppdatering
  • 5.3.2014 – uppdatering
  • 25.2.2014 – intern ß-test

/Hasse

This entry was posted in SLC. Bookmark the permalink.

Comments are closed.